|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Ekumenikutskottets betänkande
2006:6
|
|
|
|
Samtalsdokument islam–kristendom
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2006:21. I motionen föreslås att Kyrkomötet skall uppdra åt Kyrkostyrelsen att ta fram ett religionsteologiskt dokument som utgångsmaterial för ömsesidiga samtal mellan Svenska kyrkan och de olika inriktningarna av islam som finns i Sverige. Utskottet finner att Kyrkostyrelsen redan arbetar med dessa frågor så som motionen föreslår – enklare studiematerial kring islam planeras liksom ett grundläggande religionsteologiskt dokument. Utskottet finner också att studieförbunden är viktiga när det gäller studier och möten mellan olika religioner. Utskottet föreslår därför att motionen avslås. Till betänkandet finns ett yttrande från Läronämnden.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2006:21.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2006:21 av Carl Korch m.fl. Samtalsdokument islam–kristendom
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att ta fram ett religionsteologiskt dokument som utgångsmaterial för ömsesidiga samtal mellan Svenska kyrkan och de olika inriktningarna av islam som finns i Sverige.
Läronämnden
Yttrande har inkommit från Läronämnden., 2006:9y. Yttrandet bifogas som bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
Tidigare behandling av frågan
Religionsmöte och religionsdialog har behandlats vid ett antal tidigare ombuds- och kyrkomöten.
Till ombudsmötet 1995 överlämnades motion OMot 1995:546 om projekt för utveckling av former för kunskapsutveckling av dialog mellan kristna och muslimer. Ekumenikutskottet behandlade frågan i sitt betänkande Eu 1995:502. Till betänkandet fogades ett yttrande från Läronämnden 1995:508, som konstaterade att Svenska kyrkan saknade en teologiskt och pastoralt genomtänkt undervisning om vad det innebär att leva i ett multireligiöst samhälle. Därför ville Läronämnden starkt betona behovet av en fortsatt bearbetning av religionsmötesfrågan. Likaså påtalade Läronämnden behovet av att en vägledande religionsteologi för vår tid formulerades.
Ekumenikutskottet instämde i Läronämndens bedömning och underströk att ett kyrkligt utvecklingsarbete kring religionsmöten också måste innehålla en teologisk bearbetning av de andra religionernas plats i Guds skapelse. Utskottet föreslog med anledning av motionen att Ombudsmötet skulle begära av stiftelsestyrelsen att den initierar ett projekt som skapar fungerande former för kunskapsutveckling kring mötet mellan kristna och muslimer i Sverige. Likaså hemställde utskottet att stiftelsestyrelsen skulle vidta åtgärder som främjar utvecklingen av en Svenska kyrkans religionsteologi. Ombudsmötet beslutade i enlighet med utskottets förslag.
Frågan om religionsmöte återkom vid Kyrkomötet 2000, dels genom motion 2000:57 om resurser för religionsmötesfrågor, dels genom motion 2000:76 om vidareutveckling av islamprojektet. Motionerna hänvisades till Kyrkolivsutskottet som behandlade dem i sitt betänkande 2000:11. Kyrkolivsutskottet konstaterade att beslutet vid Ombudsmötet 1995 hade resulterat i att det s.k. Islamprojektet hade genomförts under åren 1996–1998. Utskottet uttalade sin uppfattning att Islamprojektet hade avsatt värdefulla spår i församlingar, stift och kyrkokansli. Utskottet gav också uttryck för sin tilltro till att Kyrkostyrelsen skulle forma en långsiktig strategi för religionsmöte, religionsdialog och religionsteologi. Med anledning av motionen föreslog utskottet att Kyrkomötet skulle uppdra åt Kyrkostyrelsen att beakta att religionsdialogarbetet på bästa sätt kan säkerställas inför arbetet med nästa års budgetskrivelse. Kyrkomötet beslutade i enlighet med förslaget.
Kyrkomötet 2003 överlämnade till Ekumenikutskottet två motioner rörande islam. Det var dels motion 2003:4 Kyrkan och islam, dels motion 2003:74 Samtalsdokument islam-kristendom. I motion 2003:4 föreslogs att Kyrkomötet skulle besluta att uppdra åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att belysa frågan om kyrkan och islam ur ett religionsteologiskt, historiskt och kontextuellt perspektiv. Förslaget ställdes mot bakgrund av att antalet muslimer i Sverige ökar och att religionsteologiska frågor rycker allt närmare i samband med globaliseringen.
I motion 2003:74 föreslogs att Kyrkomötet skulle besluta att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att ta fram ett religionsteologiskt dokument som utgångsmaterial för det ömsesidiga samtal mellan Svenska kyrkan och de olika inriktningarna av islam som finns i Sverige. Detta förslag ställdes med motiveringen att Svenska kyrkan, dess anställda och förtroendevalda på alla nivåer, enklare skulle kunna föra samtal med företrädare för islam om det fanns ett av Kyrkomötet fastställt dokument. Motionärerna pekar också på det av Kyrkomötet antagna dokumentet Guds vägar – judendom och kristendom och hänvisar till Ekumenikutskottets betänkande 2001:1 (där ovan nämnda dokument behandlades) där utskottet yttrar att dialogen med judendomen också behöver följas av teologisk reflektion över förhållandet till andra religioner, särskilt islam. Dokumentet Guds vägar – judendom och kristendom togs fram mot bakgrund av årtionden av faktisk dialog med företrädare för Svenska kyrkan och judendomen t.ex. genom arbetet inom Svenska Teologiska Institutet (STI) i Jerusalem.
Läronämnden yttrade sig över de båda motionerna (Ln 2003:12y) och erinrade om sitt tidigare ställningstagande (Ln 1995:508) rörande behovet av en religionsteologisk bearbetning. I yttrandet framhöll Läronämnden angelägenheten av att ytterligare fördjupa kunskaperna om de abrahamitiska religionerna och att utveckla förståelsen mellan dess företrädare.
I sitt betänkande Eu 2003:3 konstaterar utskottet att många processer pågår i relation till kyrkan och islam. Mycket material och många erfarenheter finns redan. Utskottet menar att dialogen med företrädare för islam är av stor och växande betydelse. Utskottet menade att reflektionen kring relationen kristendom–islam ofta bygger på en lokal, konkret upplevd verklighet. Utskottet menade därför att arbetet inte enbart kan överlåtas till religionsteologisk expertis eller endast mynna ut i ett religionsteologiskt dokument. Utskottet framhöll samtidigt vikten av att Kyrkostyrelsen tar ett övergripande ansvar för dialogen med islam, bl.a. genom stöd till stiften. Utskottet föreslog därför Kyrkomötet att de två motionerna skulle avslås samt att Kyrkomötet skulle besluta att med anledning av dessa motioner ge Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört om vikten av att Kyrkostyrelsen tar ett tydligt övergripande ansvar för dialogen med företrädare för islam.
Kyrkomötet biföll utskottets förslag till den del som innebar avslag på motion 2003:4 samt avseende förslaget att ge Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört. Däremot beslöt Kyrkomötet i enlighet med det i motion 2003:74 framlagda förslaget, liksom i enlighet med ett under överläggningen framlagt förslag. Detta innebar att Kyrkomötet gav i uppdrag till Kyrkostyrelsen att ”samla och bearbeta det relevanta material som redan finns om kyrkan och islam och med det som underlag ta fram ett pedagogiskt hanterbart och vardagsnära grunddokument för samtal mellan Svenska kyrkan och islam, att användas i stift och församlingar” (KmSkr 2003:19).
Vid 2004 års kyrkomöte besvarades en fråga från Bengt Olof Dike om islam (Fr 2004:2) av Kyrkostyrelsen. I svaret hänvisades bl.a. till det omfattande material kring religionsdialog och mötet med muslimer som vid detta kyrkomöte delades till ledamöterna. I materialet ingick bl.a. Riktlinjer för möten med andra religioner för kyrkorna inom Borgågemenskapen och en sammanställning under rubriken Viktigt att veta om islam (framtagen av Svenska kyrkan på nationell nivå).
Vid kyrkomötet 2005 i skrivelsen KsSkr 2005:3 redovisade Kyrkostyrelsen de åtgärder som vidtagits med anledning av besluten vid 2003 års kyrkomöte. I skrivelsen hänvisas till att Svenska kyrkan genom sina ekumeniska relationer varit med om att ta fram två religionsteologiska dokument. Dels dokumentet Att möta muslimer som tagits fram inom ramen för bl.a. Europeiska kyrkokonferensen (KEK). Detta dokument ger en bred ekumenisk begrundning för kyrkornas möten med muslimer liksom vissa pastorala råd. Dels dokumentet Riktlinjer för möten med andra religioner för kyrkorna inom Borgågemenskapen. Dessa riktlinjer nämner inte specifikt möten med islam och muslimer men Kyrkostyrelsen uttryckte i skrivelsen att möten med troende från andra religioner i den svenska kontexten normalt innebär möten mellan kristna och muslimer. I skrivelsen pekar Kyrkostyrelsen också på Sensus studieförbunds handledningar i religionsteologi som bygger på erfarenheter från Svenska kyrkans församlingar. Kyrkostyrelsen yttrade att KmSkr 2003:19 därmed var slutbehandlad.
Kyrkomötet 2005 behandlade motionen 2005:74, (Eu 2005:4) Islamistiskt hot kräver kyrklig beredskap, debatt och information. Motionären föreslog att Kyrkomötet skall ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utarbeta ett beredskaps- och handlingsprogram för att möta hotet från den extrema islamismen. Detta skall innehålla vägledande riktlinjer och information som stimulerar till en öppen och konstruktiv debatt och ökar kunskapen om vad religionerna står för.
Läronämnden yttrade sig i anledning av motionen (Ln2005:14y) och framförde att det är väsentligt att minnas att islam är en av de tre abrahamitiska religionerna, med vilken kristendomen har mycket gemensamt. Islamism är en vedertagen benämning på ett extremt uttryck för islam, som inte får identifieras med islams huvudfåra, lika litet som olika former av militant kristen extremism ger uttryck för grundläggande kristna värderingar. Läronämnden menade vidare att det finns goda skäl att fortsätta och fördjupa samtalen med företrädare för islam för att i en ömsesidigt kritisk och konstruktiv dialog öka kunskapen om och förståelsen för religiös och kulturell mångfald. Detta är en möjlig väg att möta de hot som finns från olika extrema grupper
Utskottet konstaterade i sitt betänkande att religionen kan missbrukas till att förstärka extremism. Ett grundläggande förhållningssätt är att göra skillnad på att förstå och försvara. Terrorismen kan aldrig försvaras, men det är väsentligt att se de underliggande orsakerna. Orättvisor, kränkningar och brist på mänskliga rättigheter utgör grogrund för terrorism. Arbete för fred och rättvisa liksom bekämpande av fattigdom är därför viktigt. Religionernas ledande företrädare på olika nivåer har ett ansvar att motverka våldstendenser inom de egna leden. Utskottet yttrade vidare att man såg ett fortsatt behov av informationsmaterial till enskilda och församlingar och att materialet som delades ut vid Kyrkomötet 2004 tillsammans med vissa kompletteringar skulle kunna vara ett sådant material. Utskottet föreslog att Kyrkomötet skulle besluta att avslå motionen samt att ge Kyrkostyrelsen tillkänna vad utskottet anfört.
Under överläggningen i Kyrkomötet framfördes det särskilda förlaget att det material som delades ut vid 2004 års kyrkomöte skulle kompletteras med ett studiematerial som underlag för ett seminarium i Kyrkomötet. Kyrkomötet beslutade i enlighet med utskottets förslag samt att anta det särskilda förslaget enligt ovan.
De tre religionsteologiska dokument som nämnts ovan (Riktlinjer för möten med andra religioner för kyrkorna inom Borgågemenskapen, Att möta muslimer och Viktigt att veta om islam) trycktes under innevarande år i Sveriges Kristna Råds (SKR) skriftserie (nr 9) med titeln Religionsmöte Ekumeniska dokument. I skriften finns också ett material från Kyrkornas världsråd Ekumeniska reflektioner – för dialog med människor som har en annan tro. Denna skrift kommer att delas ut till ledamöterna under årets kyrkomöte. SKR anordnar i oktober i samarbete med Ekumeniskt institut för Norden en konferens kring skriften.
Islam i Sverige
Inom islam finns olika riktningar. Detta gäller också i Sverige. Sunni är den största grenen. Sunnimuslimer är organiserade i fyra större samarbetsråd; Förenade islamiska församlingar i Sverige (FIFS), Sveriges muslimska förbund (SmuF), Islamiska kulturunionen (IKUS) samt Svenska islamiska församlingarna (SIF). Den andra stora grenen är shia. De shiitiska grupperna bildar samarbetsrådet Islamiska shiasamfunden i Sverige (ISS). Dessa fem samarbetsråd samlas i en paraplyorganisation – Islamiska samarbetsrådet.
Uppskattningsvis finns i dag 350 000–400 000 muslimer i Sverige. Någon exakt siffra finns inte då trossamfundstillhörighet inte får registreras i Sverige. Statens stöd till trossamfund (SST) ger bidrag för ungefär 100 000 personer till olika muslimska församlingar och samarbetsråd.
Muslimer organiserar sig och träffas inom sina språkgrupper eller nationer. Detta känner vi också från olika kristna kyrkor. Inom SKR finns tretton olika nationella ortodoxa eller österländska kyrkor som medlemmar. Det finns också fyra nationella lutherska kyrkor som medlemmar i SKR.
Pågående samtal med företrädare för islam
SKR har regelbundna kontakter med företrädare för islam men några organiserade samtal pågår f.n. inte på den nivån. I samband med den debatt som följde efter Jyllandspostens publicering av karikatyrer av Profeten Muhammed fördes samtal i SKR:s regi. SKR och dess nätverk för religionsteologi anordnar årligen religionsteologiska symposier i samråd med Sigtunastiftelsen.
Under året har en enkel kartläggning genomförts av stiftens önskemål och behov av stöd från den nationella nivån när det gäller religionsdialog med företrädare för islam. Kartläggningen visar att det pågår samtal på olika håll, främst utifrån en lokal kontext men också på stiftsnivå. På många håll använder man de ovan relaterade ekumeniska dokumenten som utgångspunkt för samtalen. Stiften uttrycker behov av att dessa texter kompletteras med pedagogiskt material. I Stockholms stift pågår en förstudie om möjligheterna att tillskapa ett interreligiöst dialogcentrum.
Överväganden
Utskottet konstaterar att frågan om relationen till islam och Svenska kyrkans arbete att verka för mötesplatser och dialog med företrädare för islam liksom behovet av ökad och fördjupad kunskap om religionsteologi och islam har varit en ständigt återkommande fråga under Kyrkomötet sedan mitten av 1990-talet. Utskottet tolkar detta som att det finns en stor vilja och beredskap i Svenska kyrkan på olika nivåer att ta del i det för framtiden allt viktigare arbetet med att upprätta och fördjupa dialog med islam. Detta både i Sverige, lokalt som nationellt, och på den globala scenen.
Utskottet tolkar motionen så att motionärerna ger uttryck för att det finns ett stort behov av grundläggande studiematerial och handledning för församlingar i Svenska kyrkan när det gäller att öka kunskapen om islam liksom i arbetet med mötesplatser mellan företrädare för Svenska kyrkan och andra kristna samfund i Sverige och företrädare för de olika inriktningarna av islam i Sverige. Det finns liknande förväntningar på nationell nivå från stiften.
I motionen föreslås att ett religionsteologiskt dokument skall tas fram. Utskottet konstaterar att ett religionsteologiskt dokument inte skall blandas samman med en enklare handledning och studiebok om islam. Utskottet uppfattar ett religionsteologiskt dokument som ett grundläggande teologiskt dokument där Svenska kyrkan beskriver sin syn på sig själv och den kristna tron i relation till andra religioner. Detta utifrån fundamentala teologiska principer om t.ex. gudsbild och människosyn.
Utskottet vill understryka vikten av att inte bara dialogen mellan Svenska kyrkan och islam präglas av ömsesidighet utan att också framtagandet av olika typer av studiematerial, handledningar och dokument sker i former av ömsesidighet och öppenhet i relation till företrädare för andra religioner - i detta fall islam.
Utskottet vill peka på den skrift som delats ut vid årets kyrkomöte – Religionsmöte, ekumeniska dokument (Sveriges Kristna Råds skriftserie nr. 9) Skriften innehåller grundläggande reflektionsdokument kring religionsdialog och religionsteologi framtagna i ekumeniska gemenskaper som Svenska kyrkan tar aktiv del i (Europeiska kyrkokonferensen, Borgågemenskapen samt Kyrkornas Världsråd) Utskottet ser dessa texter som ett viktigt bidrag till arbetet med religionsmötesfrågor inom Svenska kyrkan
Utskottet menar att det som motionen vill få till stånd redan på många sätt är ett faktum eller på väg att förverkligas inom ramen för Kyrkostyrelsens pågående arbete. I KsSkr 2006:3 Redogörelse för Kyrkostyrelsens behandling av Kyrkomötets ärenden konstaterar Kyrkostyrelsen att arbetet med religionsdialogfrågor pågår enligt av Kyrkostyrelsen framlagd verksamhetsplan för 2006. Inom ramen för detta arbete kommer nya studiematerial att tas fram. Ett seminarium i Kyrkomötet om relationen till islam planeras till något av kommande års kyrkomöten. Kyrkostyrelsen har också för avsikt att ge Svenska kyrkans teologiska kommitté i uppdrag att ta fram ett större religionsteologiskt dokument om Svenska kyrkans syn på andra religioner så snart kommitténs arbete kring samlevnadsfrågorna avslutats.
Utskottet vill vidare peka på att Sensus studieförbund liksom andra studieförbund har tagit fram handledningar, utställningar och studiematerial kring religionsmöte. Organisationer knutna till olika grenar av islam i Sverige är associerade till studieförbundens arbete. Detta innebär olika möjligheter för enskilda och församlingar i Svenska kyrkan till fördjupad kunskap om islam liksom olika fora för dialog med företrädare för islam.
Utskottet har vidare inhämtat att den vakanta tjänsten på avdelningen för utbildning, forskning och kultur på nationell nivå för samordning av religionsmötesfrågor håller på att tillsättas.
Detta innebär att utskottet bedömer att intentionen i motionen redan är uppfylld och att den därmed kan avslås.
Uppsala den 29 september 2006
På Ekumenikutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson
Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Inger Olander, Bengt-Åke Gustafsson, Agneta Brendt, Lars Stjernkvist, Karin Uggla, Anna Lena Wik-Thorsell, Margareta Nisser-Larsson, Inga Alm, Erik A Egervärn, Birgitta Wrede, Angela Boëthius, Berit Nordmark, Margareta Nybelius och Anki Erdmann.
Biskop Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Läronämndens yttrande
2006:9y
|
|
|
|
Samtalsdokument islam-kristendom
|
|
|
Läronämnden har getts tillfälle att yttra sig över motion 2006:21.
Läronämnden konstaterar att islam är den näst största religionen i Sverige, ett faktum som aktualiserar vad Läronämnden tidigare understrukit om vikten av att kontinuerligt bearbeta frågor kring mötet mellan kristendom och islam.
Redan 1995 (LN 1995:508) betonade Läronämnden betydelsen av en fortsatt bearbetning av religionsmötesfrågorna och behoven av en religionsteologi för vår tid.
2005 skrev Läronämnden följande:
Det är väsentligt att minnas att islam är en av de tre abrahamitiska religionerna, med vilken kristendomen har mycket gemensamt (…) Det finns goda skäl att fortsätta och fördjupa samtal med företrädare för islam för att i en ömsesidig, kritisk och konstruktiv dialog öka kunskapen om och förståelsen för religiös och kulturell mångfald.
Läronämnden understryker att det behövs såväl en pågående religionsteologisk diskussion inom Svenska kyrkan som samtal med olika muslimska grupperingar i Sverige, både lokalt och nationellt.
Uppsala den 23 augusti 2006
På Läronämndens vägnar
Claes-Bertil Ytterberg
Närvarande: Biskop Claes-Bertil Ytterberg, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund*, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.
* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering   
|
